Sedan många år tillbaka ökar antalet tveksamma telefonförsäljare och fakturaskojare under sommarmånaderna. Under de senaste åren har även digitala bedrägerier blivit ett allt större problem för företagare. Här går vi igenom hur du kan tänka för att minska risken för att bli lurad.
Innan du går på semester är det bra att säkerställa att ett par saker finns på plats för vikarier och sommarjobbare. En bra grund för att undvika skojare är tydliga rutiner på företaget som alla känner till, inte minst när det gäller fakturor, betalningar och inloggningar.
Se till att alla som är berörda vet hur man behandlar en faktura för något ni inte har beställt. Det bästa sättet är att skriva ”BESTRIDES” och stryka ett tydligt streck över hela fakturan. Skicka sedan direkt tillbaka fakturan till avsändaren med rekommenderat brev eller via e-post. Underteckna inte med din vanliga namnteckning. En falsk faktura kan vara ett försök till bedrägeri och bör därför också polisanmälas.
Under sommaren ökar även risken för digitala bedrägerier. Bedragare använder många olika metoder för att få tillgång till känslig information om ditt företag och kan sedan använda uppgifterna för att begå olika typer av brott. Det finns några enkla saker som minskar risken:
- Sprid inte koder och inloggningsuppgifter i stora kretsar. Var också noggrann med lösenorden. Använd starka och unika lösenord, särskilt till e-post, ekonomisystem, banktjänster och andra viktiga system.
- Aktivera tvåstegsverifiering där det är möjligt. Det innebär att det krävs mer än bara ett lösenord för att logga in, till exempel en kod i mobilen eller en verifiering i en app. Det ger ett extra skydd om ett lösenord skulle hamna i fel händer.
- Logga inte in på banker, ekonomisystem eller andra känsliga tjänster via offentliga datorer.
- Om du är på resa och använder wifi bör du vara extra försiktig. Använd gärna en VPN-anslutning för telefon, dator och surfplatta, särskilt om du hanterar känslig information.
- Öppna inte okända e-postmeddelanden, bilagor eller länkar. Lämna heller inte ut personlig information eller inloggningsuppgifter via länkar i e-post eller sms. Det kan till exempel handla om falska meddelanden från en bank som påstår att de måste verifiera dina inloggningsuppgifter. Det kan också vara ett falskt meddelande från Skatteverket som hävdar att du har skatteåterbäring att hämta genom att logga in på en viss webbsida.
- Var även uppmärksam på ändrade bankuppgifter. Om en leverantör hör av sig och vill ändra kontonummer bör ni alltid kontrollera uppgiften via en separat kontaktväg, till exempel genom att ringa en person ni redan har kontaktuppgifter till.
Med sunt förnuft, tydliga rutiner och viss försiktighet kommer man långt. Om du är osäker på om ett företag som kontaktar dig är seriöst eller inte kan du titta på Svensk Handels varningslista. Där listar de löpande företag med oseriösa försäljningsmetoder och erbjudanden eller utskick som kan uppfattas som vilseledande.