Oavsett företagets storlek behöver ledningen vara förberedd på oväntade händelser. Här har vi samlat information om vad kompanjoner bör diskutera och ha ordnat för att säkerställa företagets bästa. Det kan exempelvis handla om att förbereda sig för situationer som sjukdom eller dödsfall, att ha en tydlig bolagsordning, upprätta aktieägaravtal samt att kännatill olika metoder för att värdera företag.
Detta kräver att rutiner är dokumenterade och att de personer som kan behöva ta över har tillgång till lösenord och annan viktig information för att kunna driva verksamheten vidare. Därför är det en bra idé att ta tid till att dokumentera centrala rutiner, kontaktuppgifter och lösenord. Detta är också användbart vid oväntade händelser, såsom en brand eller liknande situation.
Styrelse och styrelsesuppleant
I alla aktiebolag krävs minst en styrelseledamot och en styrelsesuppleant. I många bolag består styrelsen av en enda ledamot – ofta företagets ägare – samt en suppleant.
Eftersom suppleanten kan behöva ta över om något händer är det viktigt att välja denna person noggrant och hålla dem informerade om verksamheten, så att de är förberedda att ta över om det skulle behövas.
Kompanjonskap och tydliga riktlinjer
Många fåmansbolag saknar tydliga riktlinjer för hur olika situationer ska hanteras i ett kompanjonskap. Om flera kompanjoner driver företaget tillsammans är det klokt att i förväg reglera hur större investeringar ska beslutas, hur verksamheten ska finansieras och hur andra viktiga beslut ska fattas.
Förr eller senare kan kompanjonskapet förändras – delägare kan lämna eller nya kan komma till. Då är det bra att ha klara regler för hur detta ska hanteras, hur värdering av bolaget ska göras och vad som gäller för exempelvis konkurrensförbud efter att någon lämnat. Olika försäkringslösningar kan också vara lämpliga för att kunna lösa ut en delägare vid dödsfall eller allvarlig sjukdom.
Hantera konflikter och undvik tvister
Konflikter mellan delägare kan uppstå. Här går vi igenom viktiga områden att ha reglerade för att undvika utdragna konflikter vid förändringar i ägarstrukturen. Varje företag behöver hitta lösningar som fungerar för just dem. Diskutera gärna behoven med en redovisningskonsult eller revisor för att få rätt stöd.
Bolagsordning
Enligt aktiebolagslagen måste alla aktiebolag ha en bolagsordning. Den anger verksamhetsområdet, antal aktier, aktiekapital, räkenskapsår och andra grundläggande regler. Det är viktigt att regelbundet se över bolagets verksamhetsområde då det begränsar vilken verksamhet bolaget får bedriva och skyddar bolagets namn. Bolagsordningen är offentlig och skyddar både bolaget och dess ägare.
Utöver de obligatoriska bestämmelserna kan andra regler vara användbara, till exempel:
- Aktiernas röstvärde: Vanligtvis har varje aktie en röst, men det går att skapa aktier med olika rösträtt för att t.ex. behålla kontrollen när nya delägare kommer in.
- Rätt till vinst: Som standard har alla aktier samma rätt till vinst, men det är möjligt att ge vissa aktier företrädesrätt till vinstutdelning, vilket kan vara praktiskt när någon investerar kapital utan att vara aktiv i verksamheten.
- Hembuds-, förköps- och samtyckesklausuler: Dessa begränsar vem som kan bli delägare genom att ge befintliga aktieägare förköpsrätt eller krav på samtycke vid försäljning av aktier.
Aktieägaravtal
Alla frågor kan inte regleras i en bolagsordning, vilket gör aktieägaravtal till ett bra komplement. Dessa är privata avtal mellan ägarna där man kan reglera exempelvis:
- Bolagets syfte och verksamhet: Aktieägaravtalet kan förtydliga bolagets mål och vilka krav som ställs på delägarnas arbetsinsats och engagemang.
- Beslutsfattande: Regler för hur styrelsen utses och hur viktiga beslut ska tas, särskilt när delägarna har olika ägarandelar.
- Kapitaltillskott och vinstutdelning: Regler om hur bolaget ska finansieras och hur vinsten ska fördelas.
- Kontroll över ägarkretsen: Genom aktieägaravtal kan man säkerställa att aktier hålls som enskild egendom, t.ex. för att undvika att de delas vid skilsmässa.
- Ägarförändringar: Regler för hur aktier får säljas och om övriga ägare har rätt att köpa aktierna först.
- Konkurrensförbud: Bestämmelser som hindrar delägare från att driva konkurrerande verksamhet.
- Konflikthantering: Rutiner för att hantera konflikter, exempelvis genom medling.
Olika metoder för bolagsvärdering
Det finns flera sätt att värdera ett företag beroende på syftet med värderingen och företagets verksamhet. Några vanliga metoder är:
- Substansvärde (Netto-tillgångsmetoden): Här beräknas värdet utifrån företagets tillgångar minus skulder. Detta är enkelt och baseras på balansräkningen men tar inte hänsyn till framtida lönsamhet.
- Avkastningsvärdering: Utgår från företagets historiska vinster och lönsamhet. En multipel används för att beräkna ett uppskattat företagsvärde.
- Diskonterat kassaflöde (DCF-metoden): Bygger på uppskattning av framtida kassaflöden som omräknas till nuvärde. Denna metod fokuserar på framtida möjligheter snarare än historiska vinster.
- Marknadsmetoden: Här jämförs företaget med liknande bolag i samma bransch och geografiska område. Metoden kräver relevant och aktuell marknadsdata.